"Ligger halvt obekväm i soffan, men är alldeles för lat för att orka resa mig och göra de bekvämare. Mina tankar dem spinner ständigt runt i skallen och jag vet sällan ut eller in. Vad jag vill och inte, måste och ska, orkar och klarar av. Ena stunden stör jag mig på allt som rör sig samtidigt som jag inte alls bryr mig ett dyft, men ändå vill jag veta för att jag är nyfiken, vilket jag egentligen inte vill kalla mig själv. Försöker på något vis att tror att jag inte bryr mig många gånger, samtidigt som jag vet att jag över analyserar allt som är, de liksom tar på en. Att ständigt vara varm och gå på högvarv, att aldrig finna ro, börjar få mig att tro att jag håller på att bli galen. Men nej, så är de ju ändå inte.  Men hur fan är de då?
Jag känner mig helt tom samtidigt som om de känns som om jag ska svämma över inifrån och ut, proppfull. Bomben bara tickar på redo att explodera när som helst."
 
                                                                                                                                :Ania Mitchell
 

Kommentera

Publiceras ej