Fortfarande rosenröd om kinderna efter en härlig och spontan promenad med Astrid! Så skönt ibland att bara bestämma sig för att man ska och man ska nu. Vad de än gäller, skippa allt de där velandet liksom.
Jag hade redan legat död i soffan ett tag efter middagen i kyrkan (något vi har varje första torsdag i månaden), hade varit och handlat och tänkte inte alls att jag skulle röra ett finger resten av kvällen. Men min plan ändrades och de blev en promenad på drygt en timme med massa prat. Så skönt! Nu ska jag koka mig en varm kopp te!
Kommentera