God Jul på er fina människor som fortfarande kikar in här då och då. Hoppas ni får en fin och fridfull jul. Min firas i ett blött Göteborg där några enstaka flingor fallit till marken precis. 



Jul Sverige,
Hej allihopa. Säkert många som undrar över hur jag har det just nu och var jag befinner mig. Jag är tillbaka i Sverige sedan i torsdags och befinner mig just nu uppe i Kiruna hos en kompis. Allt har gått bra och jag mår bra kämpandes med att vända på dygnet. Första natten gick jag inte och la mig för än åtta på morgonen och sov till halv tre. Dagen efter det gjorde jag ändå framsteg och somnade 04.30 men tvingade då upp mig vid tio dagen efter. I natt somnade jag vid midnatt och har nu varit vaken sen sju i morse då Ebbas alarm ringde. Det känns bättre nu! 

Annars vet jag att många säkert funderar på vad jag nu ska hitta på och var jag ska vara och när vi ses och så vidare. Till alla er som undrar, jag.vet.inte. Jag har inte exakt dag och tid på allting och känner att jag behöver fundera ett tag. Men ni vet att jag hör av mig. 

Hoppas allt är bra med er alla som kikar in här. Själv njuter jag av lugn och att vara tillbaka på Svensk mark igen.

 
 
 
 
 
Sverige,
 

Hej, ikväll snurrar tankarna i skallen lite. Både Candice och Robbie jobbar ikväll, och inte jag, så sängen min håller mig sällskap under tiden. Har spenderat några nätter över hos dem, blir mycket godis och filmtittande. Harry Potter och Frozen är det som vi på senaste ägnat lite tid åt.

Dagarna här borta blir bara färre och färre och känslorna är rätt blandade. Har så kul med Candice och Robbie, vi umgås varje kväll och skrattar 80% av tiden, så det känns så klart jätte tråkigt att jag ska åka hem. Men trots det så har jag ju under en sådan lång tid längtat hem till Sverige och mitt egna liv, att det ändå känns bra att jag snart har trygghet under fötterna igen. 

Jag har sagt det förut, jag kommer att åka upp till Kiruna först en kortare stund innan jag sedan återvänder hem till Umeå. Kiruna är staden jag växt upp i men tyvärr finns inte hem längre kvar där, mitt barndomshem finns inte längre kvar efter att ha bott där 14 år av mitt liv. Den enda platsen som någonsin kommer kännas som trygg är mommo och Bengts hus på Piksivägen, vilket också är enda alternativet för mig att stanna på när jag besöker Kiruna. Jätte tråkigt, men sant. 

Om allt går som jag vill kommer jag även att spendera jul och nyår i Umeå. Hoppas på att kunna hitta jobb där nere inom en snar framtid, eller att jag kommer in på skola efter årsskiftet. Mycket som är oklart, men jag har så många fina människor runt om mig att jag vet att jag kommer få det stöd jag behöver för stunden. 

Torsdag den 13 november landar jag i Sverige. 

 
Oklahoma, Sverige, USA,